En hemsida om hunger, svält och mat

Hur kan jag hjälpa till vid en svältkatastrof i världen? Vad ingår i arbetet mot att motverka svält? Och hur kommer det sig att det pågår svält i världen? Vi gör en djupdykning.

Krig och naturkatastrofer ligger bakom svält

Svält är en följd av fattigdom där människor inte har råd att köpa mat. Fattigdom uppkommer ofta i krigsdrabbade länder som ligger i konflikt. Men även naturkatastrofer och klimatet generellt spelar stor roll. Stora odlingar med mat som skulle mätta många personer kan bli totalt förstörda över en natt om till exempel en orkan drar in.

Även det normala klimatet spelar in. I länder med extrem hetta och torka är det svårt att odla.  Detta är oftast klimatet i de afrikanska länderna, vilket minskar chanserna till självförsörjning och ökar behovet av pengar för att införskaffa mat. Men i fattiga och krigsdrabbade länder finns det få jobb att tillgå och det blir en ond cirkel med fattiga och svältande.

Hjälp till vid en svältkatastrof

Undernäring är den vanligaste anledningen till att barn under 5 år dör. Du som privatperson kan göra mycket för att hjälpa de utsatta i en svältkatastrof. Oavsett hur du hjälper till så bidrar du till att rädda liv och gör världen till en bättre plats.

Donera pengar

Det enklaste och vanligaste sättet av välgörenhet för svält är att donera pengar. Man kan ge precis så mycket som man känner att man själv vill. Inget bidrag är för litet och varenda krona hjälper.

Starta en insamling

Många hjälporganisationer erbjuder möjligheten att starta en egen insamling. Det är ett sätt att sprida budskapet och det är vanligt att många har större benägenhet att donera pengar om de blir tillfrågade av någon de känner.

Volontärarbeta på plats

Det behövs alltid volontärarbetare i de värst utsatta länderna. Allt ifrån outbildade personer som kan hjälpa till med att till exempel blanda näringsdrycker till sjukvårdare med kunskap om näringsbrist.

Hur hjälper hjälporganisationer?

När det är en svältkatastrof handlar det om att mätta människor och framför allt barn. Det görs vanligtvis med kaloririka näringsdrycker och andra mättande och feta livsmedel som jordnötssmör. De har även sjukvårdspersonal som hjälper de svårt drabbade och de som har blivit infekterade eller sjuka på andra sätt.

Hjälporganisationer jobbar även förebyggande mot svält i världen. Bland annat genom utbildning inom odling av grönsaker som fungerar för klimatet, uppfödning av djur och att använda naturresurserna på ett mer hållbart sätt. Det förebyggande arbetet är väldigt viktigt då det kan hjälpa många människor innan katastrofen är ett faktum. Det är också viktigt då det kan främja ekonomin.

Om man odlar grönsaker på ett effektivt sätt kan det bli så mycket att man kan sälja det. Kanske har en annan person i byn fött upp en kossa, och med hjälp av pengarna från grönsaks försäljningen kan familjen köpa en bit kött. Köttuppfödaren får då i sin tur pengar som den kan köpa mat för. Och samhället går runt. Det tar lång tid att bygga upp och kräver mycket utbildning vilket gör detta arbeta så otroligt viktigt.

Svält i Afrika är ett stort problem. Årligen dör över 6 miljoner människor av svält världen över, och många av dessa är i Afrika.

Drabbade länder i Afrika

Det är lätt att prata om Afrika generellt, och vi benämner det nästan ibland som om det vore ett land. Men faktum är det är stora skillnader på de olika länderna i Afrika. Både klimatet, kulturen, politiken, och såklart hungern och svälten skiljer sig avsevärt i de olika länderna. Värst drabbade är de östra och sydliga länderna.

Några av de värst drabbade länderna i Afrika är Somalia, Nigeria och Sydsudan. Jemen är ett land som gränsar till Afrika, även om det ligger i Asien som även de lider av svält. De har drabbats väldigt hårt och där är det stridande parter som blockerar och förstör inkommande matleveranser så att de inte ska kunna nå ut till folket.

Krig och konflikter ger ökad svält

Sambandet mellan väpnade konflikter och hunger är stort, och fred sägs även vara den enda lösningen som skulle kunna få slut på världshungern. Hunger är ett krigssätt som används i hopp om att det svältande landet ska ge upp kampen, men så fungerar det inte. Genom historien har vi kunnat lära oss att det inte finns några vinnare inom krig, även om ett land segrar över det andra.

Klimatkrisens inverkan på Afrika

Alla länder i världen blir påverkade av den pågående klimatkrisen, även de afrikanska länderna. Klimatet påverkar även hungersnöden. I stora delar av Afrika har klimatkrisen gjort så att det har blivit både varmare och torrare. Det i sin tur gör att det inte går att odla, eller iallafall att möjligheterna minskar avsevärt. I fattiga och konfliktdrabbade länder är det många som är självförsörjande, men när det inte går att odla blir det svårt.

Grönsaker, frukter och spannmål blir svårt att odla när det är torrt och extremt varmt. Det i sin tur ger hungriga människor. Den maten som hade kunnat odlas i något svalare klimat med mer nederbörd hade kunnat ge mat åt människor. Men också till djur, som sedan i sin tur hade kunnat ge ägg, diverse mejeriprodukter och slutligen kött.

Hållbart arbete och utbildningar inom lantbruk

Hjälporganisationer i Afrika arbetar inte bara med att mätta de hungriga magarna som finns. En viktig del i deras arbete är att förebygga att svält uppstår från första början. De kan inte styra över konflikter i landet, men de kan utbilda så gott de kan. En stor del är att få hushåll att bli självförsörjande. Klimatet är som sagt var inte det bästa för att odla, men det finns diverse grönsaker och spannmål som går att odla i torrt och varmt klimat.

Hjälporganisationer som Rädda Barnen arbetar med att denna kunskapen ska nå ut så långt som möjligt. De får inte bara veta vilka grönsaker och annan mat som går att odla, och när det är bästa att odla, utan även hur de ska vattna för att använda minimalt med vatten. Detta då brist på vatten även är ett problem i och med hettan.

20 miljoner drabbade i Afrika

Hur många som är drabbade av den humanitära katastrofen och hungersnöden i Afrika uppges vara runt 20 miljoner människor. Värst drabbade är kvinnor och barn. Barn drabbas värre då de är i större behov av näring och mat i och med att deras kroppar och hjärnor utvecklas och växer hela tiden. Detta är mycket energikrävande och depåerna måste fyllas på hela tiden. Även kvinnor drabbas värre då många är gravida eller ammar, och på så sätt delar den lilla mängd mat som de får med sitt barn.

Många är på flykt

Det är inte bara svält och hunger som drabbar människorna i dessa utsatta delar, utan även krig och klimatkris. Detta gör att många av de människor som har möjlighet till flykt flyr. De flyr i hopp om att få det bättre någon annanstans. I vissa fall handlar det om att stanna i samma land men komma nära en stad för att kunna skaffa jobb och mat, men i de flesta fallen flyr människorna till andra länder. En flykt är svår oavsett, men en flykt på tom mage är ännu svårare.

En matkris som denna i Afrika för även med sig många andra saker. Bland annat har en stor del av barnen slutat i skolan. Utbildning är en viktig del för ett framtida bra samhälle. Att dessa barn får den mat och näring de behöver, samt kommer tillbaka till skolan är viktigt. Inte bara för barnet själv, utan även för framtiden.

Många miljoner människor svälter världen över. Svält i Afrika är störst, sedan Asien och Latinamerika. Om man ser till maten som finns, och kan produceras världen över, så räcker den gott och väl till att mätta alla människor på jorden. Men fattigdom och beväpnade konflikter, alltså krig, sätter stopp för att denna mat ska kunna mätta alla magar.

Skillnad på svält och hunger

Många fler lider av hunger än av svält. Hunger är steget före svält. Är det en hungerkatastrof så är det många som är hungriga dagligen. Man kan inte äta sig mätt, men man kan iallafall äta lite för att hålla igång kroppen. Vuxna drabbas inte så jättehårt av hunger, även om det såklart är påfrestande både psykiskt och fysiskt. Men barn däremot blir hämmade i sin tillväxt och får betydligt mer problem då de ständigt utvecklas och växer, till skillnad från vuxna.

Svält är när det finns alldeles för lite mat. Man kan inte hungra ihjäl, men kan däremot svälta ihjäl. Långvarig hunger leder till svält vilket är en hemsk sanning för många i de fattigare länderna, främst i södra Afrika. Svält är när kroppen börjar bryta ned sig själv. Först fett, sedan muskler och annan vävnad. Man får sådan muskelsvaghet att man inte ens kan stå upp. Organen i kroppen slutar att fungera och till slut dör man om man inte får hjälp.

Skillnad på hunger och näringsbrist

Även om de flesta som lider av hunger även lider av näringsbrist, så är det faktiskt många som lider av näringsbrist, men inte av hunger. Det sker ifall man äter men inte får i sig tillräckligt näringsrik mat. Näringsbrist har även ödesdigra konsekvens för kroppen som liknar de vid svält. Kroppen behöver inte bara kalorier och energi, utan även näring och vitaminer. Det finns faktiskt överviktiga personer som lider av näringsbrist, vilket många inte vet.

I och med att det är många som inte vet att man kan lida av näringsbrist utan att lida av hunger så är det många som får näringsbrist. Speciellt i de fattigare länderna där de inte har samma tillgång som oss till information och utbildning. Man tror att en mätt mage ger en frisk kropp, men tyvärr är det inte alltid så.

Hur många svälter i världen?

Det är cirka 815 miljoner människor världen över som lever i hunger. Det vill säga att man inte kan äta sig mätt och heller inte får den näringen som kroppen behöver för att fungera som den ska. Av dessa 815 miljoner så är det cirka 155 miljoner som är barn under fem år.

FN har som mål att eliminera världshungern redan 2030. Som det ser ut nu är det ett svårt mål att uppfylla, men det är ett väldigt bra mål att arbeta emot. Så länge det blir färre människor som drabbas av hunger så går utvecklingen åt rätt håll. Ingen ska behöva svälta ihjäl i dagens samhälle och det är bevisat att det finns tillräckligt mycket mat för att mätta alla.

Hur många dör av svält?

Det är svårt att få exakta siffror om hur många som svälter ihjäl. Dels för att de inte har samma system och statistik i de fattiga länderna, men också för att många dör hemma utan en fastställd dödsorsak. Men ungefärliga siffror pekar på att det är 17 000 människor som dör i svält, per dag. Detta motsvarar cirka 6 miljoner per år. Av dessa 17 000 är cirka 8 000 barn under fem år.

Även om dessa siffror är fruktansvärt hemska så blir det faktiskt bättre. Procentuellt sett minskar både antalet personer som lider av hunger, svält och de som svälter ihjäl. Antalet står relativt still, men sett till den ökade befolkningen så blir det trots detta en minskning globalt sett.

Enkel lösning som är svår att åstadkomma

Det är i grund och botten en endaste sak som krävs för att eliminera svält i världen. Och det är att det blir fred på jorden och att krigen upphör. Detta är dock en åtgärd som är nästintill omöjlig att få till, iallafall i dagsläget. Men tack vare de många hjälporganisationerna som finns världen över är det många som får mat och sjukvård trots krig och fattigdom.

Utöver denna lösning så finns det mycket att göra som skulle hjälpa till. Bland annat bättre infrastruktur så att hjälp kan nå fram till alla. Detta var även ett problem under svälten i Sverige då mathjälpen inte kunde nå fram till Norrland i och med att stambanan ännu inte var byggd. Efter att stambanan byggdes genom Sverige har hjälp alltid kunnat komma fram till alla delar av landet.