Ur Hunger #6 2015

Finska mjölktricket

Betalar du extra för att få Valios kefir eller naturella yoghurt i laktosfri version? Då kan du känna dig blåst av mejerijätten. Hunger kan nu visa att företaget säljer exakt samma produkt i två olika förpackningar.

Näst sista dagen på min augustisemester får jag ett SMS från en okänd avsändare. Där talas det om en »grym bluff« med laktosfria mejerivaror från ett icke namngivet företag, och meddelandet avslutas med den uppfordrande frågan: »Är ni rätt människor att få ut detta till allmänheten?« Givetvis blir jag intresserad. Vi har visserligen redan granskat hur hajpen kring laktosfritt får många att betala för mycket för sina mjölkprodukter, men det här tipset verkar gå flera steg längre.
 
Medan förbrukningen av vanlig mjölk sedan länge är på nedgång ökar försäljningen av den laktosfria kraftigt – mellan 2009 och 2013 med 77 procent. Numera finns allt från fil, yoghurt, smör och hårdost till kvarg, keso och vaniljsås som laktosfria alternativ.
 
Andelen laktosintoleranta i Sverige beräknas samtidigt ligga på blygsamma 3–5 procent. Så bakom det senaste decenniets försäljningsboom finns det många som utan att ha någon bevisad överkänslighet mot laktos ändå på egen hand börjat undvika vanliga mjölkprodukter. Läkare och dietister har i flera år förgäves varnat för att en växande grupp svenskar därmed helt i onödan lägger sina pengar på laktosfria alternativ.
 
Att all lagrad hårdost faktiskt är naturligt fri från mjölksockret laktos, och att den laktosfria varianten därför är en helt onödig produkt, är det inte många som känner till. Inte heller att de flesta verkligt laktosintoleranta måste sätta i sig orimligt stora mängder vanligt smör – ett halvt kilo vid samma tillfälle – för att drabbas av besvär. Faktum är att endast var tionde laktosintolerant är så känslig att mer normala kvantiteter av sådana mejerivaror som smör, grädde, fil eller yoghurt ger obehag.
 
Laktosfritt har under det senaste decenniet ändå blivit big business, och mejeriföretagen vill gärna framställa sitt laktosfria sortiment som mer skonsamt för magen i största allmänhet. Längst går finska Valio, som på sin hemsida under rubriken »Allt fler väljer laktosfritt« skriver: »Efter mer än 30 års forskning kring framtagandet av laktosfria produkter har Valio bidragit till en banbrytande metod där laktosen i mjölken avlägsnas, utan att varken smak eller innehåll påverkas. Så nu kan alla använda laktosfritt [Hungers kursivering]. Både för den goda smaken och det nyttiga innehållets skull. Och för en lättare magkänsla.«
 
Den finska mejerijätten riktar särskilt in sig på kvinnor i åldern 18–30 år, som enligt företagets egen undersökning »Magrapporten« känner sig hämmade på grund av sina problem med magen: »Många unga kvinnor uppger också att de känner sig oattraktiva (41 procent) och att de skäms (34 procent) över sina magbesvär.«
 
»För oss som utvecklar produkter för människors hälsa och välmående är det härligt att se att kunskapen om hur jag själv kan påverka min maghälsa tycks öka. Att se över och ändra sina matvanor är en viktig del i att förbättra sin maghälsa och därmed kunna öka sin livskvalitet«, sade Valio Sveriges VD Sirkku Erlandsson när undersökningen presenterades i april i år.
 
Företaget lanserade för tre år sedan det nya varumärket Valio Eila, som är en förkortning för »expertis inom laktosfritt«. I dag har man mer än 100 laktosfria produkter, som marknadsförs genom täta försäljningskampanjer där kunderna uppmanas att samla streckkoder och inköpskvitton för att få en förpackning Iittalaglas eller en rejäl rabatt på en espressomaskin från Philips.
 
Min tipsares nästa sms är mer precist. Det är just Valio, marknadsledaren inom det laktosfria sortimentet, det handlar om. Företaget lurar sina kunder att i onödan betala extra för laktosfria varor. I själva verket är även deras standardversioner av kefiren och den naturella yoghurten helt utan laktos: »Båda produkterna finns med exakt samma innehåll på två olika hyllor med 25 procents prisskillnad«, står det i min mobil.
 
Frågan är bara om detta kan stämma. För mig låter det lite väl osannolikt. Visst förstår jag att Valio, som kommit in i de svenska mejerihyllorna med hjälp av sina laktosfria produkter, gärna vill försöka matcha Arla även i det vanliga sortimentet. Men kan ett välrenommerat storföretag verkligen ta risken att på det här sättet lura de kunder som de lärt upp att köpa dyra laktosfria versioner? Kefiren, som lanserades i februari i år, är trots allt en av Valios senaste produktnyheter.
 
I det här läget finns det bara en sak att göra: skicka de aktuella produkterna på analys. Jag köper en kefir och en yoghurt – i ordinarie, ej laktosfri, version – och sänder iväg dem till Eurofins i Lidköping, det laboratorium som Livsmedelsverket rekommenderar mig att använda. I följebrevet beställer jag den dyraste och mest avancerade analysmetoden, den som kan detektera lägsta möjliga laktoshalt.
 
Efter fem dagar har jag analysrapporten i min mejlbox. När jag ivrigt klickar upp den står det att såväl kefiren som yoghurtens laktosinnehåll är »mindre än 0,01 g per 100 gram«.
 
Betyder det då att produkterna är laktosfria?
 
– Ja, de skulle kunna säljas som laktosfria, svarar Per-Olov Södergren, ansvarig hos Eurofins för allmänkemiska frågor inom livsmedelsområdet.
 
Så detta är den analysmetod som ni använder för att avgöra om en produkt är laktosfri?
 
– Ja, det stämmer.
 
Men ändå, kan exempelvis kefiren verkligen vara »exakt samma produkt« som den som säljs som laktosfri? En finsktalande bekant hjälper mig att tolka Valios finska hemsida, och där framgår det att mejeriföretaget i hemlandet inte har någon annan kefir än den laktosfria i sitt sortiment. Och vid introduktionen i februari i år skrev branschtidningen Dairy Reporter att den endast framställs i laktosfri version.
 
Jag vrider och vänder på de båda kefirförpackningarna i jakt på ytterligare information. De är märkta med samma EU-reglerade sifferkod, FI 60412, vilket innebär att de är producerade i samma anläggning.
 
Med hjälp av det finska livsmedelsverkets förteckningar kan jag spåra produktionen till Oulun meijeri i det som på svenska heter Uleåborg i Norra Österbotten.
 
Därefter ger de 14 instansade bokstä­verna och siffrorna vid kartongens förslutning längst upp på förpackningen ytterligare en intressant upplysning: de båda kefirprodukterna som jag inhandlat i en Ica Supermarket i Stockholm – och som i butiken säljs som med och utan laktos för 17,90 respektive 22,90 – har gått genom samma förpackningsmaskin, PK 06, och förslutits med bara en timmes mellanrum.
 
Likheten är alltså stor, men i själva innehållsförteckningen finns ändå en intressant skillnad. Den laktosfria innehåller enzymet laktas, som tillsätts för att bli av med laktosen och är standard i laktosfria produkter, men detta ämne nämns inte på förpackningen till den vanliga kefiren. Kan företaget vara så förslaget att man mörkar laktasen i denna kefir så att det inte ska märkas att även den är laktosfri? Och kan det i så fall vara tillåtet?
 
Efter att ha konsulterat tre av sina interna experter svarar Livsmedelsverket att man inte är tvungen att ange laktasen. Enzymet används som ett så kallat processhjälpmedel, som inte finns kvar i den slutliga produkten, och behöver därför inte uppges i innehållsförteckningen. Däremot rekommenderar verket tillverkaren att göra det. Bland annat för att det finns en liten grupp människor som är känsliga mot galaktos, som bildas när just laktas tillförs mjölken. Och om detta enzym inte deklareras riskerar de alltså att få i sig ett ämne som de inte tål.
 
Dags att ringa upp Valio för en kommentar. Enligt företagets kvalitetschef är kommunikationschefen Linda Öhman den rätta personen att uttala sig. När jag får en tid med henne väljer jag att inte gå rakt på sak utan inleder med frågan:
 
Vilka konsumenter bör välja era laktosfria produkter?
 
– Främst de som är diagnosticerat laktosintoleranta. Men dessutom finns det andra konsumenter som upplever att de blir hjälpta av att äta laktosfritt. Det är något vi dagligen får vittnesbörd om i olika sociala kanaler och till vår kundtjänst. Man väljer oss för att man känner att det är bättre för magen, helt enkelt.
 
Men kan de som är känsliga mot laktos inte lika gärna köpa exempelvis er vanliga kefir, som är billigare?
 
– Det beror på hur mycket laktos man kan tåla och hur mycket mer laktos du äter under en dag, alltså den totala belastningen. Dricker du en latte och äter en fisksoppa med grädde i, då kan det bli för mycket om du även äter kefir med laktos i.
 
Men är det verkligen laktos i er vanliga kefir?
 
– Eeeh, ja.
 
Är det så?
 
– Ja.
 
Vi har skickat den till ett auktoriserat laboratorium och det visade sig att den kefir ni säljer som standardkefir inte innehöll någon laktos alls.
 
– Jaha, okej. Det var ny information för mig.
 
Linda Öhman lovar att ta reda på mer och återkomma så snart som möjligt, förhoppningsvis redan under kvällen. Men så blir det inte. Frågan visar sig enligt henne vara mer »komplex« än hon ursprungligen trott och det går nästan ett dygn från den ursprungliga intervjun tills jag får en mejlad kortfattad bekräftelse. Ja, Valio säljer såväl kefir som yoghurten Krämig & mild som ordinarie produkt trots att de är laktosfria.
 
Jag nöjer mig inte med detta knapphändiga svar – som enligt mina källor är frukten av ett krismöte inom storfö­retagets ledning – utan ställer ett antal skriftliga följdfrågor som besvaras ett par timmar senare. Företaget medger nu att den laktosfria kefiren och standardkefiren verkligen är samma produkt.
 
Varför säljer ni den under olika namn och till olika priser?
 
– Vår plan var att ta oss in på den ordinarie [ej laktosfria] marknaden, men vi har inte lyckats komma upp i tillräckligt stora volymer. Därför har vi kombinerat produkterna i produktionen, svarar Linda Öhman.
 
Men tycker ni inte att ni lurar era konsumenter när ni säljer samma produkter – kefiren och den krämiga yoghurten – under två beteckningar och till olika priser?
 
– Det har aldrig varit vår avsikt att lura någon. Vi följer lagen och det finns inget krav på att ange att en produkt är laktosfri eftersom det inte medför några hälsorisker för konsumenterna.
 
Sveriges Konsumenters generalsekreterare Jan Bertoft är dock starkt kritisk till att mejeriföretaget säljer produkter »under falsk flagg«.
 
– Den stora frågan utifrån detta är varför man tar så mycket mer betalt för laktosfria produkter. Valios reklam riktad till unga kvinnor känns också tveksam. Om man spinner på människors osäkerhet, för att få fler att konsumera laktosfritt helt i onödan, och sedan tar oskäligt betalt, då kännsdet som ett fult försäljningstrick och ovärdigt ett stort livsmedelsföretag.
 
En laktosintolerant trebarnsfamilj som konsumerar fem liter Valio-kefir i veckan tvingas genom det högre priset på den laktosfria att på ett år betala 1 300 kronor för mycket.
 
– Det är olyckligt när det görs profit på produkter för laktosintoleranta konsumenter. De måste kunna lita på att hanteringen och märkningen av mejeriprodukter sköts på ett schyst sätt, säger Rikard Åsgård, ombudsman på Astma- och Allergiförbundet.
 
Så vad gör Valio nu?
 
– Vår plan är att så fort som möjligt övergå till ordinarie produktmassa för den kefir och yoghurt som inte säljs som laktosfri, svarar kommunikationschef Linda Öhman.
 
Den som inte vill betala extra för laktosfritt kan dock av allt att döma köpa de hemligt laktosfria standardversionerna ännu en tid. Valio uppger inte när de ska sluta med att göra dem laktosfria, och framhåller att den som tar de billigare produkterna därför gör det på egen risk. Endast om du väljer de dyrare förpackningarna får du, enligt företaget, en produkt som är garanterat laktosfri.
 
Men är du säker på att du verkligen behöver det?